Man glömmer bort

Igår, söndag åkte jag ut till havet, oh tänk där ute kändes det som sommar. Jag har bott nära havet på sommaren hela min barndom, då menar jag nära. Det fanns alltid dagar av sol, men det blåste kallt, också fanns det dagar som dallrade av hett,a då man låg i och flöt i vattnet, tills man var alldeles skrynklig. Sedan fanns det många dagar av den här sorten, mulna kulna och strosande stranddagar med gummistövlar och tjocktröjan på.

Att komma till havet, är så skönt och lugnande, ljuden, dofterna hela känslan fyller mig. 

Det var inte bara jag som upptäckte sommarhavet igår, utan jag samsades där med andra fotografer, korvgrillare, sjöfolk och flanerare, och alla fick plats.

Jag t om badade fötterna, och när jag satte på mig skorna så kändes det så där som det alltid har gjort, med blöta, sandiga fötter som försöker torka i ett par skor.